En stor positiv svensk överraskning, i den nyss avslutade Riltonturneringen var Johan Furhoff som med sina sju poäng blev delad 2-5:a. Han gjorde en helgjuten turnering och det var faktiskt bud på mer: mot stormästarna Evgenij Gleizerov i rond 3, frångick han en dragupprepning och mot Lars Karlsson i rond 7 stod han på klar vinst. Där fanns 1,5 poäng till inom räckhåll. Men så är det: schack är inte alltid direkt rättvist. Men Furhoff samlade ihop sig och med hans två avslutande vinster i slutronderna mot stormästarna, Tomi Nybäck och Slavko Cicak visade han att han är farlig för vem som helst. Med detta Riltonresultat tog han sin tredje och sista IM-norm. När han spelat upp sig till 2400 i rating kan han titulera sig IM.

Slavko Cicak – Johan Furhoff
Rilton Cup (9) 2006/07

Furhoff har en udda öppningsrepertoar, är fantasirik, särskilt i mittspelet och är som bäst när det blir krokiga ställningar, då trivs han. En annan spelare med ovanliga öppningar är motståndaren Slavko Cicak. Så här gick deras möte i rond nio.
1.c4 e5 2.Sc3 Sc6 3.e3 Sf6 4.a3 g6 5.d4 exd4 6.exd4 Lg7 7.Sf3 d5!
Öppningen har svängt från sicilianskt i förhand till nåt Grünfeldtliknande. Det är inte ovanligt att öppningar redan tidigt skiftar karaktär. Vit strävar inte här i första hand efter att nå fördel i öppningen, utan hellre att hamna i en ställning som han trivs i, detsamma gäller för svart. Dessutom kan det finnas tid att vinna genom att spela lite krokigt. Men objektivt sett (vad det nu är) får svart bekvämt spel efter textdraget. Det är möjligt att vit skulle hållit sig till sicilianskt i förhand i drag fem.
8.cxd5
Bindningen 8.Lg5 kan svart möta med ”Larsens långa rockad” 8…h6 9.De2+ Kf8 10.Le3 Kg8 följt av Kh7 och torn på e-linjen. Svart har lika spel.
8…Sxd5 9.Lg5 f6 10.Le3 Le6 11.Lb5
11.Db3 är inget att frukta. Det går bra med antingen: 11…a6 (eller 11…Sa5 12.Da4+ c6) 12.Lc4 Sa5 13.Da4+ b5 14.Dxa5 bxc4
11…0-0 12.0-0
Svart får igång fint spel efter 12.Lxc6 bxc6 13.0-0 Tb8
12…f5
Och svart håller på att ta över. Viktigt är att på 13. Sg5 följer 13. – Sxe3 så att svart slipper slänga tid på förberedelsedrag som Kh8 eller h6.
13.Lg5 Dd6 14.Dd2 a6 15.Lxc6 Dxc6 16.Tac1 Sb6!
Efter en fin omgruppering får svart aktiva pjäser.
17.Tfe1 Sc4 18.Dc2 b5 19.b3 Sb6
Mycket säkrare än 19…Sxa3 20.De2 b4 21.Sa2 som ger svart många lösa pjäser att hålla reda på.
20.Se5
Ett försök att roffa åt sig initiativet. Inte heller 20.Lf4 ger mycket. Efter 20…Tfe8 t.ex. 21.Le5 Lxe5 22.Sxe5 Dd6 och vit har precis som i partiet d4 att bekymra sig över.
20…Dd6 21.Se2 Sd5 22.Sd3 Tae8
Inte 22…Dxa3? för 23.Sc5!
23.Ld2

23…f4! 24.Se5
Det är svart som spelar på vinst i varianten: 24.Sexf4 Sxf4 25.Lxf4 Txf4 26.Sxf4 Dxf4 27.d5 Ld7 28.Txe8+ Lxe8 29.Dxc7 Le5
24…Lf5 25.Dc5 g5 26.La5 Lxe5 27.dxe5 Txe5 28.Dd4
Efter 28.Lxc7 Dxc7 29.Dxd5+ Txd5 30.Txc7 Te8 kommer inte vit ur bindningen.
28…Te4 29.Dd2 Tfe8 30.Lxc7 De6!
Det var en tripplering som hette duga. Även om svart inte har något direkt vinnande drag så är det ett mycket prekärt vitt läge, vad ska man göra åt e-linjen?
31.La5 b4!?

Härligt! Det blir inte lättare för vit efter ett sånt här drag.
32.f3?
Sätter bort partiet. Det är riktigt att vit är i behov av att snabbt komma ur e-linjen eftersom det direkta 32.Ted1 faller på plaskmatten på e1 efter 32. – Txe2. Och garderingen av e1-tornet med 32. Kf1 tillåter det fina f3! 33. gxf3 Lh3+ 34. Kg1 Sf4! Förflyttningen från e-linjen skulle ha skett med 32.axb4! Svart kan följa upp med 32…g4 men efter 33.b5! axb5 34.Ted1 kommer vit ur bindningen. Och vidare efter 34…Txe2 35.Dxd5 ebbar ställningen ut.
32…Te3 33.Kf2
Nu fungerade inte 33.axb4 längre för 33…Ld3
33…Td3 34.Db2 De3+ 35.Kf1 Td2 uppg. 0-1
Ett mycket fint genomfört parti av Furhoff. Vem som helst hade fått myror inte i brallan men i huvudet efter dragen f4 och b4.
Matti Svenn

Spela igenom partiet här nedan