2. Originalstudien är av V. Halberstadts från 1930 och publicerades i boken ”Opposition and Sister Squares” av Duchamp och Halberstadt 1932.
Studien gav upphov till en korrigering med en snygg bi-lösning nästan 50 år senare och en korrigering på korrigeringen några år senare! Det blev således tre studier av en!

Teorin om ” systerrutor” (Averbach använder termen korresponderande rutor men det är samma sak.) går ut på att det i en given ställning finns, för varje vit kungsdrag, ett motsvarande korrekt kungsdrag för svart. Om den svarta kungen alltid kan ta ”systerrutan” i besiktning då kan svart hålla ställningen. Annars vinner vit.
I ställningen ovan har vit två sätt att komma igenom på : via b5 eller f4. Den avgörande ställningen med kungarna och där svart är vid draget som vit vill eftersträva är:
a) På damflygeln: Vits kung på c4, svarts kung på b6
b) På kungsflygeln: Vits kung på g3, svarts kung på f5.
Vits vinstvariant består i att manövrera på så sätt att svart måste släppa in den vita kungen på en av de två fronterna. T.ex. om den vita kungen är på c4 och svart är tvungen att spela Kb6-a6 då bryter vit igenom med kungen via g3-f4. Svart hinner inte täcka f5-rutan då.

1.Kb2!
Tvingar svarts kung till b-linjen annars går kungen in via g3-f4. Enligt Halberstadt är detta enda vinstdraget eftersom ”systerrutan” till b2 är b8 och svarts kung når inte dit. Vit gör inga framsteg med 1. Kb3 för ”systerrutan” är b7 och svart svarar 1. – Kb7 och efter 2. Kc4 Kb6 klarar sig svart.
1. – Kb6
Eller 1. – Kb7.2 Kb3 Kb6 3. Kc4! och vit vinner. Notera att b7 är systerrutan till b3 bara om vit är på drag!
2. Kc2
Siktar mot kungsflygeln och tvingar svart att följa med. ”Systerrutan” till c2 är c8 och svart når inte dit.
2. – Kc7 3. Kc3 Kb7
Efter 3. – Kd7 eller 3. – Kc8 kommer vit igenom på damflygeln. Efter textdraget kommer vit istället igenom på kungsflygeln. Kombinerade hot!
4. Kd2 Kc7 5. Ke2 Kd7 6. Kf2 Ke7 7. Kg3 Kf6 8. Kf4 1-0

Enligt Halberstedt är följande ställning remi eftersom svart alltid når ”systerrutan”. Dock fann Rolland E. George 1978 att så är inte fallet. En fin tempomanöver räckte också för att vinna.
1. Kb2 Kb8
Går till ”systerrutan” . Efter 1. – Kb7 eller 1. – Kb6 vinner vit som i originalstudien ovan.
2. Kc2 Kc8!
Svart håller nu kontroll på vits båda inbrottsförsök, c3-c4 och g3-f4 genom att hålla motsvarande ”systerruta”.
3. Kd1 Kd8 4. Kd2 Kd7 5. Ke1!!
Och svart har ingen motsvarande ”systerruta” till e1. Med andra ord när vits kung når e1 kan inte svart skydda sig mot båda inbrottsvägarna c3-c4 och g3-f4.
5. – Ke8
Efter 5. – Ke7 vinner 6. Ke2! (Det avgörandet tempot!) Kd7 7. Kf2 och på 6. – Kf7 vinner 7. Kd2
6. Kf2
Och svarts kung är för långt ifrån f5.
6. – Kf7 7. Kg3 Kf6 8. Kf4 1-0

Gunter Roth gjorde om studien 1981 och lade till en vit bonde på e2, så att inte tempot Ke1-e2 inte fanns.
1. Kb2 ! Kb7
Efter 1. – Kb6 uppstår Hallbertstadts lösning till originalstudien. 2. Kc2! Kc7 3. Kc3! Kb7 (3… Kd7 4. Kc4) 4. Kd2! Kc7 5. Ke1! Kd7 6. Kf2 följt av Kg3-f4 osv.
2. Kb3!
Men inte 2. Kc2? Kc8! 3. Kc3 (3. Kb3 Kb7, eller 3. Kb2 Kb8 ) 3. – Kc7 4. Kd2 Kd7 5. Ke1 Ke7 och det är remi!
2. – Kc7
Eller 2. – Kb6 3. Kc4 Ka6 4. Kc3 och vit vinner på kungsflygeln.
3. Kc3! 1-0
Och vit vinner! Svart är i dragtvång.
a) Efter 3. – Kd7 vinner 4.Kc4
b) Efter 3. – Kb6 eller 3. – Kb7 vinner vit på kungsflygeln med 4. Kd2!