Gösta Svenn, SKK – Juan Bellon, Passanten
(Bord 1), Elitserien 2003

Strategin inför partiet gick ut på att sträva efter lugnt positionellt tryckspel mot denne i taktiskt hänseende skicklige spanjor. Samt att vara med på noterna när han börjar knäppa med kastanjetterna.

1.d4 c6 2.Sf3 d5 3.c4 dxc4 4.g3
En lugn katalanskliknande ställningstyp föreföll mig lämpligt.
4…g6
Därmed lämnar vi de teoretiska allfarvägarna.
5.Lg2 Lg7 6.0-0 Sd7 7.a4
Passar på med detta nu när springaren ända inte så snabbt kan hoppa upp till b4 – så som den annars brukar göra i dylika ställningar.
7…a5 8.Sa3 Sb6 9.Dc2 Sf6 10.e4!
På 10.Sxc4 befriar sig svart galant med Lf5 och får fint figurspel. Nu får vit en stadig terrängfördel och efter att ha stöttat upp bondecentrumet är det dags att oskadliggöra c4-bonden.
10…h6 11.Td1 0-0 12.Se5 Sg4!
Nu går inte 13.Saxc4 för Sxc4 14.Sxc4 Lxd4 med hot på f2. Men det är ingen fara på taket, här gällde det bara att erinra sig Petrosians filbunkeråd när det knölar till sig: backa hem igen och kom tillbaka senare.
13.Sf3 Le6 14.h3 Sf6 15.Se5 Se8 16.Saxc4
Om nu Sxc4 så 17.Sxc4 Lxd4 18.Lxh6 Sg7 19.Le3 c5 20.Tac1 och vit står bekvämt. Svart har problem med koordinationen av pjäserna och därtill fula hål i bondeställningen.
16…Sd6 17.Sxb6 Dxb6 18.Ta3 Kh7 19.Tc3

Nu tröt tålamodet:

19…f5?! 20.exf5 Sxf5 21.g4 Sh4 22.Le4 Tad8
Rätt spelat, svart måste försöka med aktiva mothugg. De passiva alternativen, Lxe5 och Tf6, ägnade Bellon säkert knappt en tanke. Efter det förra blir hans kungsställning alltför försvagad. Efter det senare kan vit i godan ro fortsätta i stil med Le3, f2-f4 varvid man exempelvis ser att svarts häst hänger löst där ute på kanten.
23.Sxg6 Sxg6 24.Lxg6+ Kh8 25.Le3 Db4
På 25.-Lxd4 planerade jag 26.Txd4 Txd4 och nu det dräpande lilla 27.Dc1! Kg7 28.Lxh6 Kxg6 29.Dg5 Kf7 30.Dh5 Kf6 31.Tf3 (där kom även tornet med till sist!). Och på 25.-Txd4 finns ett annat nätt litet damflytt efter 26. Txd4 Lxd4, nämligen 27.Dd2! Lxe3 (Lxc3 28.Dxc3 ! varpå svart förlorar damen) 28.Txe3 Tf6 (eller c6-c5) 29.Txe6! jämte Dxh6 med snar matt.
26.Dc1! Td6
Röntgentäckning av sjätte raden.
27.Le4?
I den lätta tidsnöden tappade jag tillfälligtvis tråden och vågade mig inte in i de suspekta svängarna efter 27.Lxh6 Lxg4. Men det är så vit ska spela. Hemma på hotellet senare på natten hittade Fritz 28.Dg5! med stor fördel för vit. Tornet på c3 kommer återigen fint med i angreppet.
27…Lb3 28.Td2 Dxa4 29.Lc2 Lxc2 30.Tcxc2 Db3
Jag märkte hur min motståndare både andades ut och började vädra morgonluft. Men nu påminde jag mig goda råd från ännu en världsmästare – Karpov den här gången: håll tornen högt upp på brädet!
31.Tc5 a4 32.Tdc2 De6 33.Th5 Dg6

Och här kommer nästa torn klampandes:
34.Tcc5! De4
I det kortkorta eftersnacket skrattade han själv åt denna ”bortsättning”. Men faktum är att utfallet med damen kanske är svarts bästa drag. Passivitet var ej tillrådligt med tanke på att vit hotar Tcg5 jämte slag på g7 och h6. På 34. – Kg8 noterade jag att svarts andra kantbonde var ätbar: 35.Dc4+ följt av Dxa4 helt enkelt.
35.Lxh6 Tg6!
Samlar ihop det tunga gardet kring kungen och nyper lite i g4-bonden för att eventuellt offra med Txg4+ i något läge.
36.Lxg7+ Kxg7 37.Tce5 Dxd4 38.Txe7+ Kg8
Det kändes nästan komiskt att bara spela med alla tunga pjäser och med drag kring kungarna (mest kring svarts, dock). Svart hotar nu på f2, och 39.Dc2 går inte för då klipper han till med Txg4+! så som han hoppades för några drag sedan. 39.Te3 var väl tänkbart, men jag ville ju hålla tornen högt så det fick bli:
39.De3 Dxb2 40.The5
Sista draget före tidskontrollen. Tänkte att det var bäst att kalla samman också mina grabbar nu när det ändå inte fanns något omedelbart mattspel.
40…Db1+ 41.Kg2 Db4?
Förlorar så gott som forcerat, men ställningen var givetvis svår för svart. Fyra timmars kämpande hade nog också tömt en del kraftreserver.

Här räknar Fritz ut vinsten med damerna kvar på brädet: 42.Dd3 osv. Jag såg inte det draget, men det är trevligt att konstatera att jag redan här kunde räkna ut vinsten i det tornslutspel som strax uppstår. Datorn kan det inte – sisådär en 15 drag framåt blir för mycket för maskinen.
42.T5e6! Db1
Enda draget.
43.Txb7! Df5 44.Txg6+ Dxg6 45.Ta7 Te8 46.Df4 De4+
På 46.-Te4 följer 47.Ta8+ Kh7 (47. – Te8 48.Txa4 eller 47. – Kg7 48.Df8 med matt i nästa) varpå kungen drivs ut i snålblåsten: 48.Dc7+ Kh6 49.Th8+ Kg5 50.Th5+ Kf6 51.Tf5+ Ke6 52.Dxc6+ osv.
47.Dxe4 Txe4 48.Kg3 Tb4 49.g5 c5 50.f4!
Inte springa med kantbönder i onödan när det handlar om kapplöpning i tornslutspel.
50…c4 51.f5 c3 52.f6

Huvudstråket går nu så här: 52.-c2 53.g6! Tb8 54.Tg7+ Kf8 (på 54.-Kh8 följer den kända lilla karusellturen 55.Th7+ Kg8 56.f7+ Kf8 57.Th8+ Ke7 och nu 58.Txb8 c1D 59.f8D+ . Om vit däremot haft fribönderna på g6 och h6 så hade det inte gått att driva ut svarts kung ur hörnet efter 54. -Kh8) 55.Th7! Ke8 56.Tc7 Kf8 (eller 56.- a3 57.g7!) 57.Txc2 a3 58.Tc7! Ta8 59.Th7 med vinst. Ett par sammanhängande fribönder på sjätte raden ihop med ett aktivt torn är onekligen ett fruktansvärt vapen.
52…Tc4 53.g6
1-0
Efter det nödtvungna 53. -Tc8 avgör, som vi såg i varianten ovan, 54.Th7 raskt.
Kommentarer: Gösta Svenn
Spela igenom partiet nedan