6 januari – En förlust kostar mycket
Det blev något överraskande åttonderankade fransmannen GM Robert Fontaine som ensam vann årets Riltonupplaga, han var den ende av spelarna i ledarkvintetten som vann i sista ronden. För motståndaren IM David Berczes från Ungern blev det ett en dyr förlust, på många sätt. Om man ska förlora någon gång i öppna turneringar, så är det absolut inte i slutronden. Skillnaden mellan remi och förlust för Berczes blev förutom äran att vinna en turnering, ca 10000 kr i rena pengar (efter en snabb överslagsräkning), som så väl skulle behövas framöver. Och detta för ett enda parti! Ibland tycks de tuffa schackliga arbetsvillkoren hårda, alltför hårda, särskild när det drabbar de unga som ska försöka livnära sig på schack. Fontaine är 26 år och redan GM, och har väl något mer torrt under fötterna medan Berczes som är 16 och endast IM (i dessa sammanhang) står inför prövningarnas tid: uppgivenhet eller revanschlusta. Vi får se. Att de andra spelarna i toppen spelade på absolut säkerhet, allt för att ha remi inom räckhåll går därför absolut att förstå. En förlust kostar mycket, ibland alltför mycket.
Fontaine,Robert – Berczes,David
Rilton (9), 2006/07
1.d4 Sf6 2.c4 e6 3.Sc3 Lb4 4.Sf3 c5 5.g3 cxd4 6.Sxd4 0-0 7.Lg2 d5 8.cxd5 Sxd5 9.Db3 Db6 10.Lxd5 exd5 11.Le3 Sc6 12.Sxc6 Dxc6 13.Dxb4 d4 14.f3 dxe3
15.0-0-0!
Det verkar som Fontaine har gjort ett gott grundligt schackligt hemarbete överlag. Efter att spelat igenom hans partier i Rilton ser man att han är både en e4-och d4-spelare, en spelare som räknar bra och han är beredd att ta risker men inte vilka som helst. Och viktigast; han har en djup förståelse av schack. I nedanstående ställning har han hela tiden ett konkret mål: e3-bonden. I en nervpirrande slutrond är det de klara sakerna som är enklast att reda ut. Svart kommer att tillfälligtvis få ett initiativ, men tvingas hela tiden att spela bra för att hålla det vid liv. Det är svårt, ja, mycket svårt. I backspegeln tror jag att svart ångrade sitt öppningsval.
15…Le6 16.Dd6! Tac8 17.Dxc6 Txc6 18.Kb1 Lc4
Svart vill så gärna få igång spel. Men smartare, rent taktiskt hade varit att välja den andra diagonalen med löparen 18…Lf5+ (Om inte annat för remivarianten 19. Kc1 Le6). Efter fortsättningsvarianten 19.Ka1 kan man tänka sig en uppställning i stil med 19…h5 20.Td5 g6 21.Thd1 Te8 som verkar okej för svart. Vits springare är fastlåst på c3 och kungen har inte lätt att aktivera ens efter a3 och Ka2 eftersom svart då har Le6.
19.Td4! b5?
Svart faller för frestelsen att aktivera sin damflygel. Men det var inte just nu tid för detta. Det var nödvändigt att spela 19…Tfc8 följt av Kf8 för att inte bli plaskmatt i den viktiga varianten: 20.Tc1 Kf8 21.b3 Lxb3!
20.Tc1!
Vit vet precis vad han vill göra… (och som vi har sett fungerar nu b3. Från nu har svart stora problem att hålla partiet)
20…Tfc8 21.b3 Le6 22.Kb2 Kf8 23.a3 a5 24.Sa2
.. d.v.s. att byta torn, helst bägge och sedan hämta på e3, en mycket simpel plan och väldigt svårt för svart att försvara sig emot.
24…Lf5
Eller 24…Txc1 25.Sxc1 a4 26.b4! (Inte 26.bxa4 bxa4 27.Txa4 för 27…Lf5 som ger rikligt motspel) t.ex. 26…Lc4 27.Sd3! och det är hela tiden mycket svårt att spela svart, när vit vägrar att förledas ifrån sitt fokus på e3-bonden. Det är det som gäller och inget annat. T. ex. 27…f5 28.g4 g6 29.gxf5 gxf5 och efter 30.Kc3 Ke7 31.Th4 Lf7+ 32.Sc5 Td8 33.Td4! känns greppet som vit tagit på svart rejält.]
25.Txc6 Txc6 26.Sc3 Lg6 27.b4!
Nu kan man tydligt se att bönderna mått bättre hemma.
27…axb4 28.Txb4 Td6 29.Txb5 Td2+ 30.Kb3 f6 31.a4 Lf7+ 32.Ka3 Lc4 33.Tb2 Ke7 34.f4 Txb2
Även efter 34…Ke6 35.Txd2 exd2 36.Kb2 Lxe2 37.Kc2 d1D+ 38.Sxd1 Kf5 39.Kd2 La6 40.Ke3 är svart hjälplös. Efter textdraget visar vit upp fin slutspelsteknik.
35.Kxb2 Kd6 36.Sd1 Lxe2 37.Sxe3 Kc5 38.Kc3 g6 39.h4 h5 40.Kd2 La6 41.f5 gxf5 42.Sxf5 Lc8 43.Sg7 Lg4 44.Se8 Kd4 45.Sxf6 Lf3 46.a5 Ke5 47.Ke3 uppg. 1-0
Matti Svenn
Spela igenom partiet här nedan.