Att sitta och analysera med fickschack på tågresor till och från allsvenska matcher är en gammal fin kamrattradition. Där har mången vacker variant upptäckts, studier försökt skapas och djuplodande idéer kreerats, givetvis utan hjälp av dator. Ett och annat mästerstycke har förvisso också blivit kvar i restaurangvagnen och aldrig gått att återskapa. Den som bläddrar i gamla nummer av Schack-Kamraten lär hitta åtskilliga exempel på alla möjliga järnvägsskapelser.

I december kunde vi äntligen komma ut på turné igen, och på hemvägen var följande diagramställning uppe till granskning.

Gösta Svenn – Anders Moborn
SKK – SS Allians/Motala SS (Allsvenskan 2021–22, division 1, rond 2)

Här tyckte jag att jag hade spelat upp en sådan där läcker ställning som Kasparov brukade ha på 80-talet efter det tematiska bondeoffret d4–d5 för aktivt pjässpel. Nu tappade jag dock tråden. 26.Te1? Da5 27.Le5? Txe7! 28.Txe7 Dc5+ 29.Te3?! Dxe7 30.Lxc3 och fick sedermera slita ihop till en remi i ett långt tornslutspel.

Ställningen kräver ett kvalitetsoffer:
26.T1xc3! bxc3 27.Dxc3
Trycket på den långa diagonalen är olidligt för svart.
27…Sh5

28.g4!
Det var detta brutala anfall som jag inte kunde bedöma konsekvenserna av.
28…De2 29.gxh5 Txe7 30.Txe7 Dxe7 31.Lxg7+ Kg8

32.Lf6!
Även 32.Dg3 vinner, men visst är det snyggare att avgöra med ett backande drag?
32…De4
På 32…Da7+ backar löparen igen: 33.Ld4! och vit vinner.
33.Dg3+ med damvinst. Bonden på h5 hjälper avgörande till i mattangreppet genom att förhindra reträtten De4–g6.

Gösta Svenn