När riktigt stora stjärnor slår igenom brukar det ske med buller och bång. Ett sådant genombrott fick schackvärlden uppleva natten till måndag svensk tid. Detta när 17-årige(!) Dommaraju Gukesh tog hem kandidatturneringen i Toronto.
Han visade upp en mognad och koncentration som man sällan ser i den åldern. Trots sin ungdom har han en mycket stor bredd i sitt spel med spelöppningsnyheter kombinerat med säkra mittspel och utsökt slutspelsteknik. Det var ingen tillfällighet att han fick mycket beröm av Jan Timman när denne kommenterade den studietävling som anordnades till hans ära. Gukesh, då 15 år visade ett osedvanligt djup i en slutspelkomposition.
De bägge ovanliga svarta öppningsdragen 4. – h6 mot Abasov ( 1.d4 Sf6 2.c4 e6 3.Sc3 Lb4 4.Dc2) i rond 12
och 5. – Le7 mot Nakumara (1. d4 d5 2.c4 dxc4 3.Sf3 Sf6 4.e3 e6 5.Lxc4)
i sista ronden kanske inte är särskilt iögonfallande men oj vad betydelsefulla dessa små överraskningar blev i slutskedet av turneringen. Naka, t.ex. som behövde vinna partiet kom ur balans och började tänka tidigt, spelade sedan de mindre exakta dragen 6. Sc3 (springaren står i vissa lägen bättre på d2) och 7. a3 varefter Gukesh utjämnade relativt enkelt med 6. – c5 7. a3 0-0 8. 0-0 a6. De 1,5 poäng som Gukesh inhöstade i dessa partier visade sig senare vara helt avgörande för turneringssegern. Fina öppningsval av Gukesh!
Nu ska denne yngling, som normalt sett borde sitta i skolbänken och studera, ta sig an självaste världsmästaren Ding Liren. Sett till vad han presterade i Toronto skulle det inte vara någon större överraskning om han blev schackets yngste världsmästare någonsin.
Om den utåt så lugne Gukesh inte verkade ha några större nervproblem i sina partier så dallrade det nog till riktigt ordentligt när konkurrenterna Fabiano Caruana (vit) och Jan ”Nepo” Nepomnjasjtjij hade följande holmgång i sista ronden. Vi kommer in när svart precis spelat 36. – Dc7.
Caruana som hit fram spelat ett närmast helt perfekt parti började vobbla i tidsnöden ( betänketiden var 40 drag/ 2 timmar, därefter + 30 minuter+ 30 sekunder från drag 41). Det enklaste enligt oss på läktaren var att nu spela 37. Td2 för att en gång för alla likvidera svarts trumfkort på h2. I stället följde 37.g5 Tg8 38.Th1 Sc5 39. Lh7?!
Vilket gav Nepo möjligheten att komma in i partiet med
39. – Txg5! 40.Dxg5 Dxh7+
Och vart ska kungen gå? Relativt snabbt spelade Caruana det naturliga 41. Ka1? (det olycksaliga 41:a draget!) men efter 41 -Dc2! meddelar Stockfish att det är lika spel. Vinnande var 41. Ka2 t.ex. 41. – Df7+ 42.Ka1 Sb3+ 43.Kb1Dxf3 44.De5+ Kb7 följt av 45.Dxh2 vit vinner i längden. Ställningen efter Dc2 är fortfarande inte enkel att spela, varken för vit eller svart, och mycket riktigt lyckades Caruana få till följande vinnande ställning.
Efter 64.De8+ Ka6 följt av 65.De2+ t.ex. Sd3 (Eller 65…b5 66.Tc6+ Ka7 67.De7+ Sb7 68.De3+ Kb8 69.De6) 66.Dxh2 är det en tidsfråga innan svart får ge upp. I stället följde i tidsnöden Te7 varefter svart räddade partiet med Df1.
Om Caruana hade hittat något av dessa möjligheter skulle han och Gukesh fått ägna måndagen åt särspel.
När mörkret lagt sig över Toronto kunde Gukesh äntligen pusta ut och på presskonferensen berättade han om vad som var det avgörande ögonblicket i turneringen. De indiska schackstjärnorna med Gukesh, Vidit och Praggnanandhaa i spetsen är redan stora idoler och kommer att vara högt uppe på världsrankingen många år framöver. En som tror mycket på Gukesh i framtiden är Jan Timman. Efter kandidatturneringen twittrade han på X:
– Before the Candidates I wrote: ”I think that Gukesh has good chances”. He lived up to it. Congrats, Gukesh!