Solstadsträffen 2010

Trots att jag vann snabbschacksturneringen Solstadsträffen var mitt spel sett över det hela lite väl ojämnt. Några bra partier spelade jag mot de högrankade och sedemera pristagarna. Men mellan varven var öppningsbehandling under all kritik, så att jag tidigt stod på gränsen till förlust i några fall. Men av någon underlig anledning har jag under hösten haft schackgudinnan Caissa på min sida, vilket i och för sig är trevligt. Men vad jag vet är hon inte skyldig mig något. Genom åren har hon nog rättvist delat ut 50% från sin tur – och oturskorg.

Nå, mot förre norske landlagspelaren Per Ofstad började det någorlunda stillsamt med:

Per Ofstad – Matti Svenn
Rond 10

1.e4 c5 2.Sc3 d6 3.g3 Sc6 4.Lg2 g6 5.f4 Lg7 6.d3 e6 7.Sf3 Sge7 8.0-0 0-0 9.Le3 b6 10.d4 cxd4 11.Sxd4

Denna välkända ställning i slutet siciliansk är faktiskt tempokänslig. Karpov har spelat 11. – La6 i några partier, det visste jag, men helt plötsligt fick jag för mig att prova nyheten
11…a6?
för 12. e5 besvaras ju förstås med d5 och det är ingen fara på den långa diagonalen h1-a8. Men efter
12.f5!
fick jag hjärtat i halsgropen . Goda råd är sannerligen dyra nu , det akuta hotet är f6 och det måste undanröjas.
12…Sxd4 13.Lxd4 e5 ?!
I ett långparti hade jag undvikit detta drag ända in i det längsta. Vit får ju en strategiskt vunnen ställning. Hålet på d5 varar i evighet och med den svarta löparen gömd på g7 är det inget kul alls. Inga bra odds således. Men nu var det snabbschack och snabba beslut måste tas. Det går inte att bli för långt efter på klockan. Det gick att överväga det mer positionella 13. – Le5!? även om 14. f6 Sc6 15. Lxe5 dxe5 16. Dc1 Kh8 17. Dh6 Tg8 också ger vit ett bekvämt spel.
Efter en del manövrerande uppstod följande ställning:

Här kunde vit förstärkt ställningen med exempelvis 25. b3 Lg8 26. c4 för att på 26. – b5 växla om till c-linjen med cxb5 cxb5 28. Tc1 Dd7 29. Tdc2 och svart är starkt tillbakapressad. I stället följde

25.Txd6?!
som besvarades med kontringen
25. – Lf8! 26.Txd8 Txd8 27.Txd8 Dxd8 28.Da4 Dd3! och efter
29.Lxb6 Lb5 30.Db3 Lc4 enades vi om remi. Jag behövde ju få hjärtat på rätt plats igen.

Två ronder senare var hjärtat på väg upp igen efter uselt spel i öppningen, dock lugnade det ner sig i diagramställningen:

Jörn Snellingen, – Matti Svenn
Rond 12

26.Dg3?
Vit glömmer svagheten på första raden. På 26.d7 Sxd7 följer samma fortsättning som i partiet och på det bättre 26.g3 tar man kvallen med 26…Lc2 27.Dd5 Lxd1 för 28.d7 besvaras med 28…Tf8 29.Dxd1 Sc6 med ungefär lika spel.
26…Tc1! 27.Db3
Eller 27.Tf1 Txf1+ 28.Kxf1 Ld3+ 29.Dxd3 Sxd3 30.d7 Dc1+ 31.Ke2 Dxb2+ följt av Dxb6.
27…Dd2! 0-1
Matti Svenn