David Bronstein 1924 – 2006

En av förra århundradets stora kreativa schackkonstnärer och spelare David Bronstein har avlidit den 5 december, i en ålder av 82. Bronsteins stora schackgenombrott kom, när han först blev delad etta med Boleslavskij i Kandidatturneringen 1950 I Budapest, och sedan lyckades vinna särspelet mot honom, för att efter det kvalificera sig för VM-match mot Botvinnik 1951. Den VM-matchen slutade oavgjord, 12-12, (regerande världsmästaren Botvinnik behöll titeln vid oavgjort) och slutet var dramatiskt värre. Bronstein vann 21:a och 22:a partiet och ledde därmed med en poäng när två partier återstod, varefter Botvinnik kom tillbaka och tog viktiga 1,5 poäng. Än idag har det spekulerats om Bronstein inte fick vinna matchen och bland annat skulle det under det 23.e partiets avbrott satts tryck på Bronstein. I själva verket är avbrottsställningen mycket svår för Bronstein och trots att Botvinnik förseglade det näst bästa draget, är det tydligt att det är Bronstein som måste kämpa för remi, viket inte lyckades. Bronstein, å sin sida, har aldrig medgivit att han blev pressad att lägga sig.

Bronstein har bidragit med enormt mycket till schackspelet, inte bara som spelare utan också som teoretiker, analytiker, bärare av idéer och som författare. Hans bok om Kandidatturneringen i Neuhausen/Zürich 1953 är en klassiker och rankas högt av schackspelarna. En sån där bok som man bara måste läsa. Ett motto som Bronstein har haft är att det måste vara kul på brädet och det har även märkts i hans öppningsval: Kungsgambit och Kungsindiskt har ofta spelats av honom.

Av Bronsteins många briljanta partier är väl hans fantastiska dubbla bondeoffer, följt av löparoffret på h6 (i ett tidigt mittspelsskede) mot Keres i interzonturneringen i Göteborg 1955 mest känt. Det partiet har Ingemar Johansson berättat om på Kamraternas hemsida i sin Klassiker-serie III med underrubriken ”Det vackraste göteborgspartiet”.
En annan godbit är tornoffret mot Ljubomir Ljubojevic i interzonturneringen i Petropolis 1973.
Bronstein var en föregångare på många sätt. Tidigt började han möta datorer (redan 1963), och han fortsatte med det ända fram till mitten av 1990-talet. Såhär respektlöst kunde en spelare av hans kaliber och fantasiförmåga spela mot Deep Blue Junior, 1996.
(Partierna mot Ljubojevic och Deep Blue junior kan spelas igenom här nedan)
Har ni tid över och bredband så passa på att ladda ner och lyssna på GM Yasser Seirawan, när han under sju minuter, lyriskt berättar om hur Bronstein såg på sina förberedelser inför mötet med Walter Browne på Reykjavik Open 1990. Intervjun finns på Chessbase sida.

/Matti Svenn/