Matti Svenn:
Den gamla tidens avbrott kunde avgöras på många olika sätt. Det vanligaste var att båda spelarna infann sig i spellokalen för att fortsätta partiet.
En annan möjlighet var att sätta sig i förbindelse med tävlingsledaren och meddela att man gav upp partiet utan spel. En spelare som var känd för det sistnämnda var förre världsmästaren Anatolij Karpov, som sällan ville resignera vid brädet utan föredrog att försegla partiet och sedan ge upp.

Ytterligare en variant var att telefonledes kontakta sin motståndare. Ett exempel från den lokala schackvärlden är mötet i Göteborgsmästerskapet på 1990-talet mellan Claes-Göran Olausson och Matti Svenn.

Vi överlåter ordet till Claes-Göran:
–Mitt sista avbrott för mig var när du och jag möttes i DM typ 1990… Jag bjöd remi via ett telefonsamtal och du antog!