Sven-Göran Malmgren blev sensationellt Sverigemästare när han som 28-årig debutant segrade i SM-gruppen i Eskilstuna 1971. 46 år senare uppmärksammades Sven- Göran i TFS-serien ”Vart tog dom vägen” (2017/1).
I artikeln kan man läsa att SM-vinsten var lika överraskande för honom som för alla andra. Det är säkert sant men vi unga kamratjuniorer (på 70-talet) kunde dock inte förstå att någon kunde vara bättre än Sven-Göran, men det är ju en helt annan sak!
I SM-gruppen – dit Sven-Göran kvalificerat sig efter att ha vunnit Mästarklassen i Nässjö 1970 – höll han fast vid sin ordinarie öppningsrepertoar, Pirc mot 1.e4 och Kungsindiskt mot 1.d4. Det visade sig vara rätt melodi även om: ”Målet var i bästa fall att hänga kvar. I absolut bästa fall”.
Sven-Göran startade med vinster över göteborgarna Yngve Aspström och Åke Carlsson, men förlorade sedan mot Wasas välkände profil Åke Olsson. Därefter vann han fem partier i rad! Offren var Lennart Ljungquist (Jönköping) Felix Nordström (Wasa), Sune Hjort (Sundsvall), Håkan Åkvist (Eksjö) och Göteborgsettan Ove Kinnmark. I nionde ronden förlorade han mot Göran Broström (Umeå), vann sedan mot Dalarnas stjärna Martin Johansson, förlorade mot Hans Ek (Jönköping) och spelade remi mot Bengt Ekenberg (Helsingborg) och Lennart Liljedahl (Lundby).
Inför de två sista ronderna ledde Sven-Göran tillsammans med Åke Olsson och Broström. I 14:e ronden når de sistnämnda bara remi i sina partier, medan den 28-årige Kamraten kreerar ett vackert vinstparti mot Nils-Åke Malmdin (Sundsvall) och går upp i ensam ledning. I sista ronden tog Broström och Åke Olsson överraskande remi efter elva drag i sitt inbördes möte, och strax hade Sven-Göran säkrat SM-titeln genom remi mot Göran Sperber (Uppsala).
Ernst Åhman skrev i sitt TfS-referat: ”… och vi hade fått en ny sverigemastare, till råga på allt en debutant med moget, uddigt spel! Lägg märke till att Malmgren endast spelade tre remipartier på de femton ronderna. Det är sådana mästare schacksverige vill ha!”
Dessvärre fick schacket så sakteliga stryka på foten (även om Sven-Göran 10 år senare var en stark bidragande faktor till Kamraternas andra lag-SM-guld 1981) för den lingvistiska forskningen. 2001 blev han professor vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Där har han varit engagerad i flera ordboksprojekt, bland annat ”Svensk ordbok” och ”Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien” och ”Svenska Akademiens ordlista” .
Nils-Åke Malmdin – Sven-Göran Malmgren
SM, Eskilstuna, 1971 rond 14
1.e4 d6 2.d4 Sf6 3.Sc3 g6 4.Lf4
Ett ovanligt men säkert inte dåligt drag. Vit vill snabbt rockera långt och inleda ett stormangrepp, varvid den svarta fianchettolöparen skall elimineras genom Lh6.
4… Sc6 5.Dd2 Lg7 6.0–0–0 0&150;0 7.Sge2?
Bättre 7.Lh6. Det vita angreppet kommer nu av sig, medan det svarta på den motsatta flygeln får vind i seglen. Webreds not: Av just denna anledning lägger vit numera ofta in ett tidigt h3 i denna och liknande varianter.
7… Sg4! 8.Lg3 e5 9.d5 Lh6 10.f4 Sa5
Ett gott alternativ var 10…exf4 11.Lxf4 Lxf4 12.Dxf4 Sce5, men diagonalen a1–h8 såg lång och frestande ut.
11.b3 exf4 12.Lxf4 Lg7 13.Sd4 c5?
Alldeles inkonsekvent. Svart borde naturligtvis sett till att behålla fianchettolöparen genom 13…Te8 (14.b4?! c5!).
14.dxc6 bxc6 15.h3 Se5 16.Lh6 Lxh6 17.Dxh6 Db6 18.g4! Db4 19.Sb1 f6
Det hotade 20.Sf5 med avgörande angrepp.
20.a3 Db7 21.Dd2
Bättre genast Sc3. På d2 står damen dåligt, som fortsättningen visar.
21… Dc7 22.Sc3 Tb8 23.Le2 a6 24.Tdg1 Kh8 25.h4(?)
Genom t.ex. Dh6 kunde vit undvikit de följande förvecklingarna.
25… c5 26.Sd5!?
Också efter 26.Sf3 Sxf3 27.Lxf3 Le6 (27…Txb3 28.Dh6) är svart i fördel.
26… Dd8
27.b4 Drar springaren följer Txb3.
27… cxd4 28.bxa5 Le6 29.Sb6 d3! 30.cxd3
30… Txb6!
Ett starkt, troligen avgörande kvalitetsoffer.
31.axb6 Dxb6 32.Kd1
På 32.Db2 följer 32…Tc8+ 33.Kb1 Da7!
32… Tc8 33.Ke1 Lb3 34.Kf1 Tc2 35.Db4?
Förlorar genast, men också efter 35.Df4 bör svarts angrepp slå igenom. T.ex. 35…Dd4! (hotar Da1+) 36.Dxf6+ Kg8 37.Df2 Da1+ 38.Kg2 Da2! 39.Ta1 Txe2 40.Txa2 Txa2!
35… De3 36.Db8+ Kg7 37.Db7+ Sf7
I en efteranalys lär Eric Jonsson här ha fällt den klassiska kommentaren: ”Springaren är kungens bäste vän”. – Webreds not.
38.Th2 Tc1+ 39.Kg2 Txg1 matt
(Sven-Göran Malmgren)
Sven Göran Malmgren – Yngve Aspström
SM, Eskilstuna, 1971 rond 2
Vit vid draget
25.Sxf5! gxf5 26.Tg3+ Kf8 27.Dd1
Mot hotet Dxh5 har svart en överraskande resurs
27…Sf6! 28.exf6
28. – Te4?
som svart inte följer upp på bästa sätt. Efter 28…Tad8 t.ex. 29.d7 Te6 lever han vidare. Däremot inte 29…Txd7? 30.Dd3! och svart blir matt eller tappar damen, t.ex. 30.- Te4 (eller 30…h4 31.Dxf5 Dxd4+ 32.Kh1 hxg3 33.Dg5) 31.Tg8+ Kxg8 32.Dg3+ Kf8 33.Dg7+ Ke8 34.Dg8 matt. Efter textdraget förlorar svart material.
29.Dxh5 Dxd4+ 30.Kh1 Dxf6 31.Dh7! Och svarts torn på a8 ryker. 31…Ke8 32.Dg8+ Kd7 33.Dxa8 Txb4 34.Tb3 Dxd6 35.Te1 Kc7 36.De8 Txb3 37.axb3 Dxf4 38.De5+ Dxe5 39.Txe5 1-0
(Matti Svenn)
Håkan Åkvist – Sven Göran Malmgren
SM, Eskilstuna, 1971 rond 2
Svart vid draget
23. – Sxe4! 24.Lxb8
Eller 24.Sxe4 Lxe5 följt av Dxb2.
24…Sxc3 25.Lg3 (25.bxc3 Taxb8) 25…Sd5 26.Sd3 c4 27.Se5
27. – f6! 28.Sd7
Springaren beger sig in i fiendeläger. Alternativen var inte mycket bättre: 28.Sxc4 Txc4 29.Txc4 Se3+ eller 28.Sg4 f5 29.Sf2 Lxb2
28…Ta7 29.Sb8 f5 30.Lf2 Ta8 31.Td1 Lxb2 0-1
(Matti Svenn)
Sven-Göran Malmgren uppmärksammad i GP 50 år efter segern.
Mer om Kamraterna 100 år
Matti Svenn