Dagarna efter nyårshelgen i Dublin.
Alla partier i sista ronden av turneringen verkar vara klara.
Men vänta – vid ett bräde sitter två pojkar i djup koncentration.
Som flugor som får syn på en sockerbit skyndar vi dit.
Det mest klassiska av alla bondeslutspel pågår.

Svart har redan visat ett par gånger att han förstår den grundläggande idén. Men motståndaren följer Magnus Carlsens devis:
— Man behöver inte ta remi bara för att ställningen är remi,
Så ett nytt försök.
1.Kd5

Svart tvekar länge, håller i kungen och för den över rutorna e8 och d8.
Spänningen är olidlig,
Så spelar han 1. – Kd8??
Varpå följer 2.Kd6 Ke8 3. e7 uppgivet.
Schack är grymt ibland…
Lars Madebrink