Del 1:
Det var en liten men naggande god skara som var på plats på Pärlan och fick oss till livs en hel del anekdoter från Ulf Nybergs tid i Kamraterna. Det hela sträcker sig från tidigt 1960-tal och framåt. Här nedan kommer ett kortare referat.

(1) ”Slaktarn” Eriksson, vem var det?
Det visade sig att ”slaktarn” inte alls jobbade med charkuterier utan var i livsmedelsbranchen. Han hette egentligen Nils Eriksson och spelade schack en bit in på 1980-talet. Han lämnade Kamraterna på ålderns höst för Göteborgs schacksällskap (GSS), antagligen för att det blev mycket närmare till förbundets lokal på Vegagatan som låg i närheten där han bodde. Kamraterna flyttade ju från Annedalsgården till gamla Handelshögsskolan (vid Vasagatan) i mitten på 1970-talet.
Nils var en stark spelare och tillhörde allsvenska laget under glansåren på 1950-talet (dock inte 1954). Han och Ragnar Gustavsson tampades många gånger om vem som skulle sitta först av dem i olika lagsammanhang. På den tiden fanns ju inte Elo-tal utan lagordningen fick tas ut efter ”känd och förmodad spelstyrka”. Vilket förstås inte alltid var lätt.

(2) Kamratspelarna som jobbade med Världseliten. Kolla alltid förordet!
( Interzonturneringen i Gbg 1955 ). Flinkt i kommitten…..
(3) ”Du ser ut som Peter Freuchen”
(4) Globetrottern ( Belgrad m fl )
(5)  Pillede Reijer?
(6) Reskamraten Josef från Flöjtgatan.

Ulf uppmanade oss att alltid kolla förordet i böckerna. Där finns oftast mycket matnyttigt som man annars lätt kan missa. I Ståhlbergs bok om Interzonturneringen i Göteborg 1955 och i TFS 1955:4 kan man bland annat läsa om hur turneringen finansierades och av vem. Det var ju inte alldeles givet att Göteborg skulle kunna ro i land en turnering av den kalibern. Hälften av medlen kom från (som det står i TFS) ”privatpersoner och företags offervillighet”.
På bilden nedan syns Kamratspelarna som var med i organisationskommittén.

Georg Flink hade allt en räv bakom varje öra. Ulf fick veta att han såg ut som danske äventyraren Peter Freuchen (skäggig som Ulf var i sin ungdom) och Gösta Svenn fick ett kryptiskt vykort hemskickat till sig efter Hallsbergssegern 1984 (uppförstorad sid 55).
Han var som reskamraten Josef Brodin från Flöjtgatan skrev i minnesordet över ”Jojje i Kamratbladet 1984:2 : ”självlärd när det gällde språk och expert på svåra korsord. Han gjorde otaliga resor runt omkring i Europa, till schackolymiader och andra stora turneringar”.
Bland annat passade Georg på att fråga en uppslupen Bent Larsen, efter att han reducerat till 1-1 mot Boris Spasskij på bord 1 i århundradets match Sovjet och övriga världen i Belgrad 1970 vad skalade räkor heter på danska. Bente som var på gott humör berättade att det hette (5) pillede reijer.

Del 2: (finns på hemsidan om någon dag eller så)
Det kommer att bl.a. att handla om Najdorfvarianten i mötet mellan ”Sovjet – Argentina” (Interzonturneringen Göteborg 1955), och något om i vilken lokal matchen spelades.
(7) Sven-Görans parti i Informator(?) – fyra år för sent och med ”fel gubbar”.
(8) Landskampen på Studentkåren, med efterspel.

Vi bestämde även att ha ett uppföljningsmöte i vår där vi minns en (9) ”En viskning från SM-titeln” och minnen om Ragnar Gustavsson och Bertil Gedda.

Matti Svenn